När gasolen tar slut, en vanlig kväll.

Två pojkar, sex och sju år gamla, springer runt i dåliga kläder och med pillemariska ögon som letar efter lek. För unga för att förstå den utsatthet de lever i. När vi går in i den lilla fyrbäddshusvagn Stefanushjälpen köpt till dem sitter mamma Maria, hennes pappa och en vän till familjen också där. På en av sängarna ligger en ettåring och sover i sin overall, armar och ben helt utsträckta, ända ockuperande en så bedårande liten yta. Trygg i drömmen. På spisen står en platta och spottar ur sig höga lågor. En vanlig syn. Hur annars håller man värmen i en dåligt isolerad husvagn utan element?

Spis, eld

Vi frågar hur dom har det och Maria ser väldigt trött ut. ”Vi har ingenting” säger hon. ”Vi behöver mat, kläder, någonstans att bo, arbete, skola för mina barn”. Vädjande desperation. Och trötthet. Hon berättar att de sover åtta personer i husvagnen på natten. Visar upp de små kritvita brödbitarna som blivit kvar sedan senaste måltiden. En tyst fråga en mamma aldrig ska behöva ställa svävar i den tunga husvagnsluften ”finns det något att ge mina barn nästa gång?”.

Maria med barn, bröd

Lågan är märkbart mindre nu. Barnen leker med en dåligt fungerande tändare.

De har ändå haft tur. De har tak över huvudet. Marias man har fått en praktikplats genom Stefanushjälpen, men första lönen på 3500:- räcker bara så långt när man har åtta personer att försörja. Med tre barn kan Maria inte tigga. Barnen skulle springa runt. Sitter hon med ettåringen ringer folk socialen. Många talar med rädsla i rösten om socialen, att behöva lämna bort sina barn.

De är här för att det inte finns arbete hemma i Rumänien. Vad ofta det glöms bort. Att det finns en anledning till att komma hit, misär hemma, en dröm om något bättre. Men svenskar skänker allt mindre när man försöker tigga. Barnen borde gå i skola nu. Rättigheter låter vackrare än de ser ut, i en husvagn med smogliknande luft.

Ettåringen vaknar och börjar gny. Micael stämmer upp i en rumänsk lovsång och leenden sprider sig. Och fastän Micael väljer en tonart mer passande för Jussi Björling än för raspiga altröster sjunger kvinnorna med, skrattar och klappar i händerna.

Glad bild från husvagn

Vi antecknar behov vi kan fylla, sådant vi har råd med i Stefanushjälpen, och gör oss redo för att gå. Maria börjar böna om lite pengar innan vi går. ”Femtio kronor, för mat till barnen? Snälla”. Lågan fladdrar till och slocknar helt. Med en klump i halsen försöker vi förklara att vi inte kan ge pengar nu, men att vi kan komma tillbaka snart, om någon dag, med lite hjälp.

Gasolen är slut och lågan brinner inte längre. Hur håller man hoppet brinnande när gasolen tryter och rika människor vandrar förbi en i hundratal varje dag och önskar bort en? När Göran Persson säger att ”vi inte kan ha det såhär” och man reduceras till ett samhällsproblem av samma kaliber som nedklottrad kollektivtrafik eller brist på parkeringsplatser.

Jag samlar på kärlek, omtanke, ilska, värdighet och allt annat som får människohjärtat att slå nog hårt för att räcka till för mer än bara mig. Jag måste kämpa. Du också. För vissa har inget annat val än att kämpa och det skär i hjärtat att de inte ens bevärdigas den vänlighet som är deras Gudagivna rätt. Kanske är det Stefanushjälpens djupaste syfte. Att få människor att känna sig som just det, människor. Vi kämpar för de mest utsatta. För en framtid. För en fladdrande låga av värme, hopp och sångens gemenskap. Hjälp.

Stefanushjälpens swish 123 42 63 190, bankgiro 560-4194

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till När gasolen tar slut, en vanlig kväll.

  1. team777team skriver:

    Det bästa jag läst på länge. Kram från super volontären

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s